Läkarsekreterare var från början ett yrke utan formell utbildning. Idag är denna yrkesgrupp en välutbildad, betydelsefull profession inom vården. Läkarsekreterarnas fackförening som idag heter ”Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers Förbund” (LSF) har haft en nyckelroll i denna förändringsprocess.
Även om sekreteraryrket som sådant har en relativt lång historia så är läkarsekreteraryrket ganska ungt. Under lång tid gjordes de journalanteckningar som läkarna ansågs sig behöva av dem själva. Ända fram till 1950-talet var läkarsekreterarna relativt få. Yrket hade redan från början en stark genuskaraktär – det var kvinnor som anställdes. Fortfarande är läkarsekreterare ett nästan uteslutande kvinnligt yrke. År 2004 var te.x. antalet läkarsekreterare 15.460. Av dessa var endast 35 män!
När läkarsekreterarnas fackförbund bildades 1951 under namnet ”Läkarsekreterarnas förening” var det som en riksomfattande lokalavdelning till SKTF – alltså en förening för landstings- och kommunalanställda läkarsekreterare. En väsentlig orsak till att det bildades ett nytt förbund var att man inte ansåg sig ha tillräckligt stöd i utbildnings- och lönefrågor av moderförbundet. En av föreningens viktigaste målsättningar var att skapa en specialutbildning för läkarsekreterare. Från början hade läkarsekreterarna anställts efter vanlig kontorsutbildning och fått lära sig sköta den medicinska dokumentationen på plats.
Arbetet för en utbildning gav frukt. År 1953 startade kortare kurser för läkarsekreterare och 1955 inrättades 1-terminskurser. På 1960-talet var läkarsekretare ett etablerat och respekterat yrke som hade en klar identitet. Det handlade om att serva läkare med diktamen, hålla reda på dokumentationen samt på mindre sjukhus även en del patientkontakter. Utbildningen var nu standardiserad och innehållet hade tydliga mål.
På 60-talet var läkarsekreterare ett etablerat och respekterat yrke med en klar identitet. Under 1970-talet uppkom en del motsättningar i avtalsrörelserna. Under denna tid började ett ”köpslående” med sjuksköterskor om vilka som hade rätt till ökat löneutrymme ett visst år. År 1977 fick sjuksköterskorna ett större lönelyft än vanligt. Detta användes som argument för att läkarsekreterarna året efter skulle kräva motsvarande lyft.
År 1980 inleddes flera strejker på tjänstemannasidan. Läkarsekreterarna var en av de yrkesgrupper som strejkade. Deras konflikt avsåg missnöje med löner och den långsamma befordringsgången. Det var ett 35-tal läkarsekreterare som togs ut i punktstrejk. Avtalet blev en halv seger – det blev en tillfälligt snabbare befordran inom det rådande systemet och viss kompensation för prisökningar men av den utlovade extra löneklassen blev inget.
1980-talets debatt kom också att handla om ”Den automatiske tjänstemannen” alltså persondatorerna. Generellt sett hade förbundet en mycket avvaktande inställning till persondatorn och dess konsekvenser. Men efter några år klingade diskussionen om farorna med bildskärmsarbetet av.
År 1983 bytte föreningen namn till ”Sveriges Läkarsekreterarförbund. Medlemsantalet i början av 80-talet hade växt till mer än 4000. En anledning till ökningen var ändringar i sjukhusens interna organisation. En annan orsak har varit den storskaliga sjukvården med allt mer uppdelade arbetsuppgifter.
Vad har hänt med läkarsekreterarnas utbildning och yrkesroll under de senaste två decennierna? Vid ingången till 1990-talet var läkarsekreterare ett modernt yrke, datoriseringen var i full gång, nya arbetsuppgifter tillkom och de organisatoriska förutsättningarna förändrades också. Läkarsekreterarna kom nu ut ur anonymiteten och arbetade mitt bland patienter, doktorer och sköterskor. Läkarsekreteraren var inte längre en som arbetade i avskildhet, utan en del i ett team. Bilden av den riktigt moderna läkarsekreteraren som spindeln i ett nätverk med allt mera varierande och avancerade arbetsuppgifter börjar tona fram.
Yrkesrollen håller på att förändras och kommer med största sannolikhet att innebära ökad självständighet och ett större ansvar över fler och utökade administrativa arbetsuppgifter. Utvecklingen inom IT-sektorn är en kraftigt bidragande orsak, digital kommunikation av patientdata, datajournaler och talstyrd digital diktering är exempel på detta. Utbildningskraven ökar och en ökad utbildning öppnar även nya karriärvägar för yrkesgruppen. Den kamp som förts av LSF för förbättra läkarsekreterarnas utbildning och möjligheter har krönts med framgång!
Leif Jacobsson, TAM-Arkiv
Källa
Artikeln: ”Läkarsekreteraryrket: Historia, nutid och framtid”, Bob Engelbertsson och Olle Westin. TAM-Revy, Nummer 1, juni 2005.