Arkivens roll i ”the post-truth era”

Luciana-Duranti

TAM-Arkiv har deltagit i en workshop ”Maintaining the Facts Infrastucture in the Era of Post Truth Politics”. Konferensen gick av stapeln invid Riksantikvarieämbetets lokaler, Storgatan 41 i Stockholm. Initiativet till konferensen kom från Södertörns högskola och Riksantikvarieämbetet. Arrangörerna hade alltså bjudit in till en internationell forskningskonferens. Deltagare kom från olika delar av världen. Förutom svenska arkivarier, arkivstudenter och lärare deltog forskare från t.ex. Sydafrika, Zimbabwe och Tyskland.

Temat för konferensen var att vi – enligt konferensens tes – idag lever i en ”Post-Truth era”. Det innebär att människor numera tenderar att lita mer till känslomässiga argument än på objektiva fakta. Det litas allt mindre på institutioners officiella källor och människor söker sig istället till ”alternativa fakta”. Enligt ett forskningscenter får t.ex. 62% av de vuxna amerikanerna sin information från sociala media. Begreppet ”Post-Truth era” myntades så tidigt som 1994 och debatten har tilltagit under senare tid.

I en situation där många olika källor är i omlopp bör arkivinstitutioner gå i frontlinjen för att ge besökare och allmänhet kunskaper för att kunna granska dokument på ett källkritiskt sätt. För trots allt fäster många människor fortfarande tilltro till officiella dokument. Det visade Rikard Friberg von Sydow - lektor i arkivvetenskap vid Södertörns högskola - som hade analyserat internetforumet Flashback. Det visade sig att deltagarna i detta forum faktiskt satte stor tillit till dokument som sådana.

Den av konferensens deltagare som kanske hade de djupaste kunskaperna i arkivvetenskap var mötets ”Keynote speaker” - professor Luciana Duranti från University of British Columbia. Hon gjorde en mycket grundlig presentation av hur man borde värdera ett dokument. Hon började med en historisk genomgång och redogjorde för hur det romerska rättsväsendet gick till väga för att värdera ett dokuments bevisvärde. När man analyserar ett dokument bör man fråga sig alltid hur autentiskt, hur pålitligt och hur korrekt ett dokument är. Duranti betonade att det är sådant arkivvetenskapen har arbetet med och sysslar med än idag.

Många andra intressanta inlägg gjordes från forskare från olika discipliner. Ett bidrag kom exempelvis från en filosof – Maren Behrensen – från Institutet för Kristen Social Etik vid universitetet i Münster, Tyskland. Hon gick verkligen på djupet och diskuterade den komplexa frågan om vad som är sanning och alternativa fakta utifrån en filosofisk utgångspunkt.

En annan spännande forskare är Nampombe Saurombe från University of South Africa. Hon höll ett föredrag på temat ”The Role of Archives in the Decolonization of Higher Education in South Africa”. Hon berättade om arkivens koloniala arv i ett land som Sydafrika. Traditionellt samlades materialet utifrån den vita minoritetens intressen. Först på senare tid har det gjorts ansträngningar att också skildra andra sydafrikanska gruppers historia, bl.a. genom insamling av muntlig historia. Arbetet där handlar om att avkolonisera arkivinstitutionerna.

Sammantaget tycker jag att det var en intressant konferens. Många konferenser som arrangerats av Folkrörelsernas arkivförbund har betonat arkivens folkbildande roll. I den aktuella konferensen lades det till ett akademiskt synsätt som delvis problematiserade frågeställningarna och gav nya perspektiv.

Professor Luciana Duranti gav det – för vår arkivvetenskap – mest direkt relevanta och matnyttiga bidraget. Hon betonade att arkivens viktiga mission är att få människor att kritiskt granska dokumenten. De som arbetar på ett arkiv bör ge besökarna redskap för att kunna förstå på vilket sätt ett dokument är vinklat, ”biased”. Institutionerna bör också redogöra för hur besökarna ska hitta relevant information utanför arkivet samt på vilket sätt den aktuella institutionen själv kan sägas vara ”biased”. Mycket att tänka på alltså!

Av: 
TAM-Arkiv